Kritiserer FIS
Stafettmester fra 1985, Erik Østlund, går hardt ut mot FIS i dette intervjuet med Vasaloppets hjemmeside:
– Vi hade vunnit stafetten om finnarna varit rena, tror Östlund som inte alls är förvånad över alla dopningskandaler på senare tid..
– Det som förvånar mig mest är att så många är överraskade av all dopning i skidsporten. Så här har det ju hållit på i åtminstone 17 år, utan att Internationella Skidförbundet, FIS, tagit i med hårdhandskarna. Det är bedrövligt!
Blotta tanken på Karvonen väcker avsky hos Erik Östlund än idag. Han minns också hur den tyske åkaren Uwe Bellman åkte dit för dopning för att sedan komma tillbaka i tävlingssammanhang.
Erik Östlund, som numera driver konferensanläggningen Kungsholmen vid Ljusnans mynning i Segersta, har inte mycket gott att säga om FIS antidopningsarbete.
– FIS mål är att bredda längdskidsporten. Och för att lyckas med det har man uppenbarligen tillåtit syd- och mellaneuropeerna att dopa sig. Snacket om dopning i de italienska, österrikiska och tyska lagen har ju pågått sedan jag var aktiv, men tydligen har inte FIS längdchef Bengt Erik Bengtsson vare sig hört, sett eller gjort tillräckligt.
Ge exempel?
– I samband med VM i Thunder Bay 1995 framkom det att en handfull längdskidåkare, varav en svensk åkare, haft prestationshöjande medel i kroppen. Medlen fanns då inte med på listan över klassificerade dopningspreparat. Men vad hade åkarna använt? Och varför offentliggjordes aldrig namnen på FIS ”Svarta lista” ?
Nåt mer?
– Ja, i samband med VM i Thunder Bay sa Vladimir Smirnov till Torgny Mogren: ”Jag tycker du ska byta till en italiensk läkare. Då kommer du att åka fortare…” Varför?
Tror du att Smirnov var dopad?
– Han har haft tur som inte blivit fälld!
Erik Östlund nämner i sammanhanget Silvano Barco, italienaren som petades ur det italienska landslaget:
– Han ville inte dopa sig! Det var orsaken till att han inte fick vara med i laget.
Kom du själv i kontakt med dopning?
– Nej, men jag hörde mycket. En italiensk ledare sa redan 1982 att man hittat en modernare metod än bloddopning, en metod som inte dopningsexperterna kunde spåra. Jag hörde också Bengt Erik Bengtsson berätta att han tjänat en månadslön ”under bordet”. Vad var det för lukrativt extraknäck, månne?
Vad tror du?
– Ja, det kan man ju spekulera om. Jag kan inte befria mig från tanken att han helt enkelt blivit mutad för beskydda vissa dopade åkare.
Det är allvarliga misstankar?
– Jag litar inte alls på Bengt Erik Bengtsson. Det har varit alldeles för många märkliga turer för att jag skulle göra det. Han och FIS har inte visat det intresse man borde ha gjort för att stoppa fusket inom längdskidåkningen.
Hur känner du nu som skidvän?
– Det som hänt i OS med Muhlegg och ryskorna kan vara räddningen för sporten. Nu rasar dopningsdebatten på bred front. FIS måste reagera nu och rensa upp i dopningsträsket. Livstids avstängning för den som fuskar är ett måste. Jag vill gå så långt att de fällda fuskarna helt portas från idrotten. En sån som Jari Isometsä borde inte ens släppas in i en bowlinghall i finska Österbotten.
Ja, vad tycker du om fallet Isometsä?
– Ett typexempel på FIS flathet. Nu håller karln på förbereder en comeback. Två års avstängning är väl inget straff? Isometsä och Mika Myllylä borde aldrig någonsin få åka en skidtävling efter det man gjort. FIS agerar med samma flathet som Internationella Cykelförbundet där dopade åkare snart är tillbaka som hjältar. Helt sjukt!
– Ryskan Ljubov Jegorova är ett annat exempel. Hon fälldes för dopning vid VM i Trondheim 1997. Hon fortsatte att träna med det ryska laget och hon kom till Dolomiten Lauf året efter i tron om att hon skulle få tävla. Hur kunde hon tro det? Var inte signalerna nog tydliga från ryska förbundet eller FIS.
Vi har haft dopningsfall i Sverige också?
– Brottaren Tomas Johansson och Ludmila Engquist är hemska exempel. Båda fälldes för dopning, kom tillbaka, fick Jerringpriser och hyllades av svenska folket. Fuskarna är inte bara lögnhalsar, de är till och med bättre på att manipulera folket än att tävla. Måla naglarna gul och blå, gråt en skvätt och allt är bra. Horribelt!
Hur ska vi komma till rätta med dopningen i längdskidåkningen?
– Regeringarna i Europa måste skjuta till mycket, mycket mer pengar till den internationella antidopningsbyrån VADA. Då kan VADA genomföra de tester som krävs för att stoppa fuskarna. Endast genom de överraskande tillslagen kan man få fast de dopade. Det var med den taktiken Muhlegg fastnade i nätet. Tyvärr hann ryskan Lazutina rymma ut genom ett fönster och försvinna på en snöskoter när VADA skulle ta henne i Tauplitz Alm innan OS startade.
Tror du på en framtid för längdskidåkningen?
– Med mer resurser till VADA och livstidsavstängningar för fuskarna så tror jag att längdåkningen går mot ljusare tider. Men då krävs det att FIS tar striden mot all dopningshantering i hela världen, tycker Erik Östlund som krönte sin skidkarriär med att bli världsmästare i stafett 1987 i Oberstdorf tillsammans med Gunde Svan, Thomas Wassberg och Torgny Mogren.









